MATGREJER
Alla har vi saker vi är bra på och saker vi är mindre bra på. Något som hör till min mindre talangfulla sida är det här med mat. Att handla maten och att laga den. Jag har ingen fantasti ang. mat (men enorm när det gäller allt annat) så det blir aldrig någon hel rätt utan liksom mest bara småplock. Att handla är svårt. Och jobbigt. Jag är på tok för lat för att leta upp ett recept och göra någon rätt av det, utan jag går bara in i affären och tänker att "jag hittar nått". Men det gör jag aldrig. Jag går runt bland hyllor och studerar och funderar. Har ingen större koll på vad man kan ha till saker heller. Som t.ex nudlar. Jag köper bara ett paket utan att ens tänka på hur mycket godare det skulle bli om jag köpte något mer till och gjorde någon good wook eller röra. Nej jag trampar runt i affären ett bra tag och blir allt mer frusterad. Det hela brukar sluta med att jag köper bröd, någon ost, skinka, paprika, sallad och tomat och tänker att nu ska jag göra en god baguette. Det är ju gött. Ja, det är gött men det räcker liksom inte till middag egentligen när man jobbat en hel dag.
Nu var jag nyss till affären. Tänkte att nu ska jag köpa riktigt mat och allt jag kom hem med blev väldigt.. random. Köpte : avokado (det är ju gott), ägg (är inte vidare förtjust i det men blev så inspirerad när Johanna skrev om det, haha), räkor (ALLTSÅ VA? Dagens frågetecken. Äter räkor någon gång om året och det är när det är i en räksallad till mos och körv. Avskyr sån havsmat och räkor är det absolut längsta jag sträcker mig till i familjen skaldjur. Kan prata om min avsky för skaldjur i ett annat inlägg för er intresserade) baguettebröd (hehe),mjölk, creme fraiche, och sweet chilisås. Ja. Och just ja, köpte en marsipangris. Älskar marsipan.
Trots att jag flyttade hemifrån när jag skulle börja ettan i gymnaiset och nu är inne på mitt andra egna boende så är det här med mat inte riktigt 100% än. Inte ens nära. Inte ens en fjärdedelsprocent skulle jag säga. Fast jag vid det här laget egentligen borde kunna en del. Jag menar, någon gång måste man ju växa upp och laga riktig mat. För jag vill ju! Jag vill vara en sån som snor ihop en rätt och blandar kryddor och ingredienser hejvilt och det blir fantastiskt. Men som sagt, jag är för lat för att kolla recept. Och så blir jag less när det står "Enkel köttgratäng" så verkar det inte alls enkelt utan något för typ Per Moberg och man behöver typ 57 olika ingredienser från världens alla hörn. Så jag ger upp där och tänker att jag "ska gå på känsla". Ja och då slutar det i en baguette. Fast det är ju gött.
